Petersvik ligger i området Tunadal-Korsta-Ortviken. Området ska utvecklas till ett transportnav med effektiv logistik mellan båt-, tåg- och lastbilstransporter. Det ska bli ett centrum för transporter med en strategisk hamn och en kombiterminal. Du kan läsa mer om hur denna logistikpark kommer att se ut i den gällande detaljplanen.

Ja, det finns en så kallad fördjupad översiktsplan för hela området Tunadal-Korsta-Ortviken där Petersvik ligger. Planen antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober 2009 och den vann laga kraft den 21 april 2010. Det betyder att den gäller. Här kan  du läsa den fördjupade översiktsplanen för Tunadal-Korsta-Ortviken.

Det finns också en detaljplan som kommunfullmäktige antog i juni 2012. Den vann laga kraft i januari 2014. Detaljplanen är juridiskt bindande och den beskriver vad marken inom ett begränsat område får användas till. Syftet med den här detaljplanen är att göra det möjligt att bygga en logistikpark som ska fungera som ett nav för transporter av gods, med tåg, bil och båt, samt tillhörande industriverksamhet. Här kan du läsa detaljplanen.

Det finns också ett inriktningsbeslut från 2012 och ett genomförandebeslut från 2013.

Denna successiva hantering av ärendet om Sundsvall Logistikpark i kommunfullmäktige, sker för att återkommande stämma av hur arbetet utvecklas. Nästa steg är ett slutligt inventeringsbeslut som kommunfullmäktige behöver fatta, hösten 2017.

Jo, flera beslut som har tagits i ärendet Petersvik har överklagats till högsta instans. Det innebär att flera olika domstolar har hanterat ärendet. Att bygga containerhamnen, kombiterminalen och logistikytorna får konsekvenser som ska värderas mot det allmännas och samhällets totala nytta.

Trots överklagan har hittills alla instanser bedömt att nyttan med att bygga logistikparken totalt sett är större än nyttan med att bevara området som det har varit. En av anledningarna till att ärendet har överklagats är att hanteringen av ärendet inte skulle ha gått rätt till, men flera domstolar har alltså bedömt att ärendet Petersvik har hanterats på rätt sätt.

I Petersvik har det varit privata sommarstugor och ett antal privata bostäder i området. En smal remsa ner mot vattnet som inte har varit privatägd och skogen har varit tillgänglig för friluftsliv. Kommunen fick tillträde till marken den 1 oktober 2015.

Kommunen äger de hus som finns kvar i Petersvik. Ett flertal av de husen har både ett kulturhistoriskt och ett ekonomiskt värde, därför bör det undersökas om det finns andra alternativ än att riva dem, till exempel om husen kan flyttas. Kommunen har under 2016 erbjudit de före detta fastighetsägarna möjligheten att köpa tillbaka husen för att sedan flytta dem. Nästa steg blir att erbjuda allmänheten att köpa husen för flytt. Försäljningen påbörjas 2017.

Ett av de hus som blir kvar i Petersvik är den q-märkta Villa Kaptensudden. Där har kommunen har börjat utreda tillgängligheten för allmänheten, enligt detaljplan 404. Ett samtal är påbörjat mellan Sundsvall Logistikpark AB, Kultur och fritid samt destinationsutvecklare. Det är däremot tidigt att säga vilken typ av verksamhet som kommer att vara aktuell på Kaptensudden i framtiden.

Petersvik lämpar sig inte som rekreationsområde eftersom det ligger mellan de två stora industriområdena hamnen och Ortviken. Där ligger industrier som Tunadals sågverk, Flogas, Imerys och Sundsvall Energis kraftvärmeverk Korstaverket, och industrier är inte så lätta att flytta på. Dessutom är hamnen djup och därför är den strategiskt rätt för att ta emot större fartyg och därmed ge näringslivet möjlighet till effektiva och hållbara transporter för en lång tid framöver. Därför har kommunen beslutat att området istället ska utvecklas till ett transportnav, och för det behövs en logistikpark.

Men tillgången till rekreationsområden är förstås viktig, och därför har kommunen i översiktsplanen för Tunadal-Korsta-Ortviken och stadsvisionen pekat ut områden som är bättre lämpade som nya rekreationsområden än Petersvik.

Sundsvalls kommun köpte fastigheten där kombiterminalen ligger idag, den 1 juli 2015. Anledningen är att vi vill på ett aktivt sätt jobba för att gods till och från Sundsvall ska fraktas på järnväg istället för på lastbil. En kombiterminal är den plats dit godstågen kommer för att hämta och lämna gods. 

Sundsvalls kommun har en långsiktig strategi som kallas för RIKARE. Strategin säger att kommunen ska jobba för att transporterna av  gods ska kunna ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Att frakta gods på järnväg är det mest miljövänliga sättet att transportera gods på.

Sundsvall Logistikpark AB har tecknat ett avtal med företaget Sandahls Goods & Parcel för att de  ska driva verksamheten i kombiterminalen, det vill säga lyfta av och på gods från godstågen, bland annat. När logistikparken är klar kommer kombiterminalen i  centrala Sundsvall att flyttas ut till logistikparken. Då finns det möjlighet att öka godstransporterna på järnväg ännu mer, eftersom där finns det mer plats. Där terminalen idag ligger kan järnvägstransporterna öka ytterst lite. Sedan är terminalen full.

Det är ett globalt fenomen att transportbehovet ökar, och eftersom näringslivet verkar på en global marknad ökar behovet av transporter även i Sundsvallsregionen. Kommunen har länge arbetat med att förbättra infrastrukturen i vår region och frågan är högt prioriterad eftersom det är en avgörande fråga för företagens konkurrenskraft.

För att kunna köpa och sälja varor till kunder och leverantörer som finns över hela  världen måste transportmöjligheterna vara effektiva. Är transporterna för krångliga och dyra kan Sundsvalls företag inte konkurrera på världsmarknaden utan konkurrenterna tar kunderna. Sundsvall behöver företagen eftersom de innebär jobb och skatteintäkter och därmed välfärd.

Iordningställandet av en logistikpark innebär att Tunadalshamnen byggs ut med en containerhamn, kombiterminal och logistikytor. Satsningen på logistikparken ligger i linje med:

• Den hållbara tillväxtstrategin i Sundsvall – RIKARE
• Framtidsplaneringen i Stadsvision Sundsvall
• Den fördjupade översiktsplanen för området Tundadal-Korsta-Ortviken
• Gällande detaljplan för Sundsvall Logistikpark

Sundsvalls hamn är en viktig knutpunkt som har betydelse för Sundsvall, vår region, Sverige och EU. Kommunen prioriterar goda transportmöjligheter för näringslivet, och då är logistikparken viktig som transportnav för vägar, vattenvägar och järnvägar.

Sundsvall pekas ut som en strategiskt viktig industrihamn i Statens offentliga utredningar SOU 2007:58 ”Hamnstrategi – strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet”. Utredningen fastställer att Sundsvalls hamn har en viktig roll för distribution av industriprodukter från södra Norrland , och att den även är viktig för distribution av konsumentprodukter. Varor som transporteras till och från regionen färdas oftast väldigt långt – inte bara inom Sverige, utan ofta över hela världen.

Även EU har intresse av att Sverige har en fungerande infrastruktur och har beviljat Trafikverket medel för att ta fram järnvägsplanerna för järnvägsanslutningarna i Bergsåker och Maland för att förbättra transporter av material från Norrland till fabriker i Europa. Trafikverket anser att logistikparken är viktig och att den behöver bra järnvägsanslutningar och en ökad kapacitet på järnvägen i regionen. De har nyligen byggt en ny bit av E4 Sundsvall för ca 5 miljarder samt planerar för en rad övriga åtgärder i regionen, både för vägar och järnvägar.

Läs mer om åtgärder som Trafikverket och kommunen tillsammans planerar eller bygger.

Med en kombiterminal menas ett antal järnvägsspår dit godståg kommer för att hämta och lämna gods. Lastbilar kör sedan godset den sista, korta biten, till kunderna.

Kombiterminalen ligger idag mitt i centrala Sundsvall, vid Sundsvalls tågstation. Genom att flytta kombiterminalen till Petersvik och knyta ihop den med containerhamnen möjliggör vi än mer att långväga gods enkelt kan lastas om mellan väg, järnväg och sjöfart.

Området där kombiterminalen ligger idag ska istället användas för ett resecentrum för människor.

Det finns en kombiterminal idag i anslutning till tågstationen i Sundsvall. Det är flera företag som använder sig av den, men det skulle kunna vara ännu fler om det fanns mer utrymme och fler möjligheter. Vitsen med att knyta ihop tre transportslag på samma ställe är att näringslivet får tillgång till flexibla och hållbara transporter. Fler transportmöjligheter ökar flexibiliteten och tillförlitligheten.

Det finns nästan 10 000 företag i Sundsvall och vi har Sveriges tredje största handelscentrum och massor av butiker. I samband med genomförandebeslutet 2013 så gjordes en marknadsundersökning som visar att hela 80 procent av det långväga godset som ska till Sundsvallsregionen går på lastbil. Det vill kommunen ändra på, för miljöns skull.

I Sundsvall har skogsindustrin alltid varit stark, och inom den står kostnaden för transporter för 20 procent av produktionskostnaden. SCA är Europas största privata skogsägare och de har fabriker längs Norrlandskusten och några i anslutning till Tunadalshamnen.

SCA fraktar en rad insatsvaror, reservdelar, råvaror med mera som de behöver till sina fabriker längs kusten via kombiterminalen i centrala Sundsvall. När kombiterminalen flyttas ut till Petersvik möjliggör det en utökning av transporter på järnväg eftersom utrymmet där är större.

SCA finansierar den nya containerhamnen och investerar dessutom 7,8 miljarder i Östrands massafabrik och en halv miljard i Tunadals sågverk, något som inte hade varit möjligt utan beslutet om logistikparken. Dessa investeringar innebär stora produktionsökningar och därmed ökat transportbehov – att logistikparken byggs är en förutsättning för att SCA ska fortsätta kunna investera i regionen.

Nej. Sundsvall Logistikpark behövs för att hela näringslivet i regionen ska få tillgång till hållbara och effektiva transporter. Ortvikens pappersbruk är en industri bland många, som har ett stort behov av transporter. I närområdet finns också Tunadals sågverk, Östrands massafabrik och dessutom tusentals andra företag i regionen, som har behov att transportera gods – till exempel butiker, byggvaruhus och verkstäder.

Sundsvalls kommun investerar inte bara för SCA:s skull utan för att näringslivet i hela regionen ska få tillgång till effektivare transporter.

När konkurrensen på marknaden är hård, som den är för Ortviken, är det än viktigare med kostnadseffektiva transporter. Kombiterminalen i logistikparken kommer att ge näringslivet bättre och nya möjligheter att flytta över gods från väg till järnväg, även för SCA.

När kombiterminalen i logistikparken är klar, stängs den i centrala Sundsvall och hela den volymen flyttas ut till logistikparken. Till kombiterminalen kommer många olika typer av gods som sedan fördelas ut i regionen.

Anledningen till att kommunen vill flytta kombiterminalen till logistikparken är dels för att bygga en effektivare terminal som ökar möjligheten att öka järnvägstransporterna, dels för att knyta ihop tågtransporter med sjöfarten. Att frakta mer gods på järnväg istället för på väg är viktigt för miljön.

Containerhamnen finansieras av SCA. Så här säger Björn Lyngfelt, informationschef på SCA efter beskedet (15-10-29)  att Ortviken lägger ner en pappersmaskin:

”På Östrand genomför SCA just nu den största industriinvesteringen i Norrland någonsin och på Tunadals sågverk investerar SCA en halv miljard i ökad och effektivare produktion. Produkterna därifrån kommer att skeppas ut från Tunadalshamnen, i ökade utsträckning som containergods, vilket gör satsningen på logistikpark och containerhamn avgörande även för dessa framtidssatsningar. Även för Ortviken är kostnadseffektiva transporter avgörande för möjligheterna att framgångsrikt konkurrera på en tuff marknad”. Björn Lyngfelt, SCA Forest Products AB.

Det slutliga investeringsbeslutet beräknas till hösten 2017. Byggstart kan då ske 2018 och anläggningen kan tas i drift 2021. Efter genomförandebeslutet 2013 har kommunens bolag Sundsvall Logistikpark AB arbetat vidare med planeringen och miljötillståndsansökan. När miljötillståndsansökan är godkänd ska bolaget sedan tillsammans med SCA handla upp entreprenörer för att bygga logistikparken, så att det finns ett beslutsunderlag till kommunfullmäktige och SCA för själva investeringen.

Enkelt uttryckt ska kommunen finansiera kombiterminalen och logistikytorna, medan SCA ska finansiera containerhamnen genom att skjuta till pengar till Sundsvalls Hamn AB – som sedan ska bygga containerhamnen.

Viktigt för logistikparken är också de järnvägsanslutningar som Trafikverket planerar för och ska bygga. De ska bygga en järnvägsanslutning i Bergsåker och Maland, samt rusta upp och elektrifiera järnvägen till hamnen. Det kommer att öka kapaciteten på järnvägen i Sundsvallsregionen samt ge en bra järnvägskoppling till hamnen och kombiterminalen i logistikparken. Dessa järnvägssatsningar står Trafikverket för.

Det finns en  överenskommelse, en så kallad avsiktsförklaring, mellan kommunen och SCA kring parternas delaktighet i projektet Sundsvall Logistikpark. Avsiktsförklaringen beskriver till exempel de framtida ägarförhållandena mellan SCA och kommunen eftersom SCA ska finansiera containerhamnen.

Avsiktsförklaringarna som gällde till den sista december 2015 har uppdaterats. Parterna har då ändrat på några punkter, då vi nu vet mer om projektet. Uppdateringen handlar om hur kostnaderna ska fördelas med anledning av nya förutsättningar, hur aktieägarfördelningen i nya hamnen skall göras samt hur driftskostnader och intäkter för spår och vägar ska hanteras.

Genomförandebeslutet från juni 2013 gäller fortfarande. Kommunfullmäktige tog beslut om den uppdaterade avsiktsförklaringen i december 2015, och den kommer att gälla till 2017-12-31.

För att det ska vara lönsamt att frakta gods på fartyg krävs det att varje fartyg kan transportera stora mängder gods. Då behöver fartygen vara stora, och för det krävs det en djup hamn. Tunadalshamnen är djup och därför den bästa platsen för en containerhamn. Eftersom logistikparken ska vara ett transportnav för vägar, järnvägar och vattenvägar behöver den ligga i anslutning till en djup hamn.

Det har gjorts flera lokaliseringsutredningar av bästa läget för en logistikpark:

• ”Lokalisering av kombiterminal i Sundsvallsregionen”, daterad 2007-05-04
  En fördjupad idéstudie där Banverket jämför ett flertal alternativ för en kombiterminal i Sundsvallsregionen. Utredningen tog dock inte hänsyn till behovet av den nya containerhamnen och tittade bara på alternativ där det redan finns järnväg. Utredningen tog heller inte hänsyn till kommunens övriga ambitioner att skapa ett transportnav för att knyta tre transportslag på ett effektivt sätt. Utredningen hänvisar också till det då, pågående arbete med den fördjupade översiktsplanen över hela området Tundal-Korsta-Ortviken.

• ”Riksintressen för trafikslagens anläggningar”, daterad 2010-11-17
  Ett PM där man kan läsa att Trafikverket den 17 november 2010 beslutade om att peka ut den planerade kombiterminalen vid Tunadal och Petersvik som ett område av riksintresse.

• ”Containerhamn till Sundsvallsregionen!, daterad 2011-06-07
  Denna övergripande utredning låg till grund för det samråd som Sundsvalls Hamn AB genomförde mellan den 16 juni och den 26 augusti 2011, som ett led i upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen för tillståndsansökan. I utredningen jämförs läget för en containerhamn i Tundal med om containerhamnen istället skulle vara lokaliserad i Söråkers hamn, Härnösands hamn eller Gävle hamn.

• ”Containerhamn till Sundsvallsregionen”, daterad 2012-02-03
  En fördjupad lokaliseringsstudie där 33 platser har jämförts. Tabeller med jämförelser finns som bilagor i utredningen. De tre möjliga lokaliseringsalternativ utöver Petersvik – Tunadal som utredningen kommer fram till är Utansjö i Härnösands kommun, Härnösands djuphamn samt Söråkers hamn i Timrå kommun. Men Petersvik – Tundal är det alternativ som har överlägset flest fördelar.

Kombiterminalen behöver vara stor nog för att omlastningen av gods ska kunna ske snabbt och till en rimlig kostnad. Banverket gjorde en fördjupad idéstudie 2007 om var en kombiterminal i Sundsvall skulle kunna ligga. Utredningen tog inte hänsyn till behovet av den nya containerhamnen och tittade bara på alternativ där det redan finns järnväg. Utredningen tog heller inte hänsyn till kommunens ambition att utveckla området Tunadal-Korsta-Ortviken till ett transportnav för att knyta ihop tre transportslag på ett effektivt sätt.

Ett förslag i utredningens rapport var att omlastning av gods från tåg till lastbil skulle ske i Fillan. Gods från tåg till båt skulle kunna ske i Tundalshamnen. För att det skulle vara möjligt måste man bygga fler spår i Fillan, vilket skulle innebära ett intrång på naturmiljön och på fastigheter. De korta spåren som redan finns i Tunadalshamnen är redan hårt belastade. Bristen på utrymme och den ökade transportkostnaden för att ha två åtskilda kombiterminaler gör att alternativet Fillan-Tunadalshamnen inte är lämplig.

Att bygga containerhamnen, kombiterminalen och logistikytorna får konsekvenser på miljön på olika sätt. Alla konsekvenser ska värderas mot det allmännas och samhällets totala nytta. Det finns miljökonsekvensbeskrivningar för området i:

• den fördjupade översiktsplanen
• detaljplanen
• miljöansökan

När infrastruktur ska byggas är det mycket planering och många beslut som behöver tas. Det finns lagar som styr vad som behöver göras och hur det ska gå till när infrastruktur byggs. Det är många olika frågor som du måste arbeta med vilket gör att det är fler frågor som du jobbar med samtidigt. Kommunfullmäktige behöver också ta många beslut i ärendet om logistikparken.

Några av de stora besluten som tagits är en fördjupad översiktsplan, detaljplan, inriktningsbeslut och genomförandebeslut. Kvar är en miljödom samt slutligt investeringsbeslut.

När kommunen tog genomförandebeslutet 2013 om att investera 448 miljoner var det villkorat till ett antal punkter. Innan kommunen får börja bygga anläggningen måste:

• detaljplanen för området vinna laga kraft
• kommunen ha tillgång till marken inom detaljplanen. I den fördjupade översiktsplanen (2010) och detaljplanen (2014) anges att området ska användas till industrimark
• miljödomen vinna laga kraft
• det finnas tillräcklig säkerhet i att Trafikverket har avsatt investeringsmedel för anslutningarna Bergsåker och Maland samt elektrifiering av Tunadalsbanan
• SCA och kommunen fatta investeringsbeslutet.

De två första villkoren är avklarade. Villkoret kring järnvägsprojekten är uppfyllt då kommunen och Trafikverket har tecknat ett genomförandeavtal för Maland. Genomförandeavtal för Bergsåker är klart och godkänt av kommunfullmäktige.

Miljöansökan lämnades in i juli 2015. Att ta fram en miljöansökan tar lång tid eftersom man i miljötillståndsansökan måste beskriva hur verksamheten ska bedrivas på ett ganska detaljerat sätt. Tiden för att få en miljödom är cirka ett år, ibland betydligt mer. Det vore slöseri med tid och resurser att inte jobba vidare med projektet i väntan på att miljödomen ska komma, speciellt eftersom behovet av containerhamnen är akut. För att kommunen och SCA ska kunna ta investeringsbeslutet behöver till exempel en rad upphandlingar och projekteringar göras.

Kommunen, Trafikverket och SCA arbetar med flera frågor parallellt för att alla delar ska bli klar samtidigt.

Handlingarna från mark- och miljödomstolen finns hos aktförättaren i receptionen på Sundsvalls kommun eller hos mark- och miljödomstolen i Östersund. Det finns möjlighet att låna och läsa handlingarna i receptionen på Sundsvalls kommun på vardagar mellan 8-17. De handlingar som Sundsvalls Logistikpark AB har skickat till mark- och miljödomstolen finns att läsa på www.sundsvalllogistikpark.se/containerhamn